Sök:

Sökresultat:

1867 Uppsatser om Kvinnliga barnboksförfattare - Sida 1 av 125

Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

"Det a?r farligt att drunkna" : En studie om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Kvinnliga chefers upplevelser och strategier i mansdominerade miljöer

Chefsrollen Àr en roll som fortfarande till stor del innehas av mÀn och överensstÀmmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut stÄr ofta i motsatsförhÄllande till varandra. För kvinnliga chefer uppstÄr en rollinkongruens nÀr de övertrÀder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svÄrigheter och hur de sÄg pÄ manliga och kvinnliga egenskaper och pÄ sig sjÀlva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och dÀrefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Kvinnliga hÄrdrocksmusiker och hÄrdrocksbranschen

Detta Àr en undersökning med syftet att ta reda pÄ hur kvinnliga hÄrdrocksmusikers situation i hÄrdrocksbranschen ser ut. Hur framstÀlls kvinnliga hÄrdrocksmusiker i hÄrdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hÄrdrocksmusiker mediabevakningen av sig sjÀlva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hÄrdrockstidningar pÄ internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori frÄn 1970-talet som handlar om hur samhÀllet styrs av manliga vÀrderingar och principer. BÄde min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hÄrdrocksmusiker uppmÀrksammas vÀldigt lite i musiktidningar, och nÀr de vÀl framstÀlls sÄ Àr det ofta stort fokus pÄ deras könstillhörighet och utseende istÀllet för musiken.

Genuskonstruktion i lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Uppfattningar om den kvinnliga ledarskapssituationen i idrottsföreningar - Detta utifrÄn styrelseledarmöter och kvinnliga trÀnare

Inom idrotten Àr kvinnor pÄ ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga trÀnare i idrottsföreningar, utifrÄn de uppfattningar trÀnarna sjÀlva sÄvÀl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrÄn vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av tvÄ kvinnliga trÀnare. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes för att samla in materialet.

Geronimo eller Goyathlay? : Hur en apacheindian presenteras i sin sja?lvbiografi samt i annan litteratur.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Avgörande faktorer för att öka andelen kvinnliga chfer

I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.

Attityder till kvinnliga chefer

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Glaspolisen : En kvalitativ studie om kvinnliga polisers yrkesroll

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

En ko?nsstereotyp friva?rd : Friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienter

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.


Hur förenar kvinnliga mellanchefer arbete och familjeliv

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

Samma spelplan, olika regler : En intervjustudie av kvinnliga företagare med flera anstÀllda

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur det Àr att vara kvinna och Àga och driva ett företag som har flera anstÀllda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anstÀllda dÄ jag tidigare inte funnit nÄgon forskning pÄ det omrÄdet samt för att de flesta kvinnliga företagare Àr soloföretagare, vilket betyder att de inte har nÄgra anstÀllda och företaget rÀknas som levebrödsföretag.För att fÄ fram den kunskap som jag efterstrÀvade har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer dÄ jag samlade in mitt empiriska material. DÄ jag sedan analyserade detta material har jag anvÀnt mig av de analysmetoder som anvÀnds inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar dÄ efterfrÄgan vÀxer.Kvinnliga företagare har ocksÄ tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan Àven hindra att företaget vÀxer..

Det digitala jaget : En kvalitativ studie av hur forumet Instagram anva?nds av unga kvinnliga studenter.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

1 NĂ€sta sida ->